Tankar inför ett kommunfullmäktigemöte

Kommunens folkvalda står inför ett vägval. Antingen rider man på den våg av engagemang som finns och satsar på att tillsammans med frivilliga göra parken till kommunens stora attraktion. Eller så säljer man trädgårdsmästartomten, bebygger strandvattnet och betraktar parken som ytterligare en gräsmatta med några träd som måste skötas på entrepenad.

Man kan också som politiker ge upp och tänka att eftersom man inte ser hur man kan tillfredsställa båtklubben helt, och inte heller parkintressenterna, så kan man bygga nästan vad som helst i parkvattnet. Till exempel något som INGEN vill ha: Två mindre men 50 meter långa flytbryggor från stranden, som är bryggor men ändå inte riktigt pontonbryggor och något som i alla fall bitvis liknar detaljplanen.

Det vore heltokigt. Och helt onödigt. Bättre vore att satsa på att hitta BRA båtplatser och till och med FLER än de 60 platser man tidigare utlovat. Och att låta parken ha kvar sitt fria strandvatten, sin trädgårdsmästartomt och därmed ge samarbetet mellan frivilliga och kommunanställda en chans.

Kära folkvalda - ge inte upp om att hitta bra lösningar för alla parter!
Gör en snabbutredning av båtplatsbehoven och bästa bryggplatserna!
- Ta in alla klubbars kölistor, gör en analys av var sökande har väntat lång och kort tid, hur många sökande som står i flera klubbars köer, hur de löser båtplatsbehovet idag och om de vore intresserade av båtplats också om den ligger 500 meter bort eller längre, samt om båtplats utan långtidsparkeringsplats för bilen också är intressant. Det handlar inte om tusentals köande, det rör sig om några hundra!
- Se över alla nuvarande anläggningars detaljplaner. Be både båtklubbar och föreningar med kunskap om park, natur och kultur att spalta upp värden som de ser på de olika platserna. Se var man kan förtäta med nuvarande detaljplaner och var man med enklare detaljplaneändringar kan bygga ut. Dra slutsatserna om var bryggor tär minst på natur och kulturvärden! 

Det var länge sedan man såg över hela kommunens båtplatsbehov och bästa platserna för nya båtbryggor. Frågan är om man någonsin försökt skaffa sig ett helhetsgrepp. Man har utgått ifrån enskilda intressenters och båtklubbars rop på utbyggnader, och därför utrett där ropen hörts, men inte skaffat sig helhetskunskapen.

Det har säkert varit en bra strategi under en lång tid när det fortfarande fanns utrymme att förtäta och bygga ut utan att t ex förbygga kulturparker. Nu behövs ett annat, mer aktivt agerande från kommunpolitiker som vill bygga för båtfolket: Att skaffa sig vetskap om var i hela kommunen båtanläggningar tär minst på värden som natur och kultur. Var i hela kommunen det är bäst att lägga bryggor, helt enkelt.
Mot förslaget har invänts:

Detta har vi redan gjort. Nej, inte i nutid. Och aldrig på detta sätt. Ingen av de som idag köar har t ex fått frågan om de vore intresserade av en båtplats också om den låg en bit bort i kommunen, eller om de inte kunde långtidsparkera bilen vid båten. Och det var länge sedan man  försökte sig på lösningar i Skärviken. För Långängsvägens brygganläggning har man inte seriöst utrett möjligheterna att lägga en ponton till. Samma sak gäller fler av Danderyds hamnanläggningar och vikar!

Men alla klubbar vill inte expandera. Riktigt, men folk vill ju ha båtplats ändå. När man utsett kommunens bästa platser för brygganläggningar, meddela köande att de kan få plats där om de bildar en ny klubb!

Men det blir alltid protester från någon. Nej, det har det faktiskt inte alltid blivit, men det är sant att byggen ofta kommer i konflikt med andra värden. Så sök de områden som tär minst på dessa värden!

Det är inte perfekta förhållanden för båtplatser överallt. Riktigt, men det finns få ställen där det är omöjligt att ha båt i vår kommun.

Det är för djupt att förankra bryggor på djup som 30 meter. Nej, inte alls. De två största pontonbryggeföretagen i landet klarar det.

På måndag är det kommunfullmäktigemöte. Tekniska nämndens ordförande har svarat skriftligt på interpellationen om parken. Om motionen om att inte sälja trädgårdsmästartomten kommer upp är inte känt. Detta svar kommer i alla fall vara underlaget för diskussionen om pontonfrågorna:

Svar på interpellation av Mikael Adersteg (MP) om Cedergrenska parkens vattenområde och Stocksunds Båtklubbs önskan om utbyggnad av pontoner

Mikael Adersteg (MP) har ställt följande frågor:

1. Hur många båtplatser i Stocksund har byggts ut de senaste fem åren, och hur har det påverkat köerna för att få båtplats? Med den information vi har ser det ut som att ju fler bryggor man har byggt desto längre verkar köerna blivit kort därefter.

2. Vilka konkreta pontonlösningar är det som tekniska nämndens ordförande har uppdragit åt tekniska kontoret att arbeta med; hur många båtplatser, vilka bryggformationer, vilka ekonomiska uppgörelser med båtklubb och eventuellt andra parter, och i vilka andra redan utbyggda hamn- och bryggområden har man gjort seriösa undersökningar under hösten?

3. Hur tänker man sig att öppet och allsidigt kommunicera med Danderydsborna om sina planer, hur ska en dialog upprättas som inte är ensidig om parken och vilka slutsatser drar ordförandena i tekniska nämnden av att ett växande antal organisationer och enskilda starkt engagerat sig emot pontonplaner för Cedergrenska parkens strandvatten?

Som svar vill jag anföra följande:

1. Stocksunds båtklubb har fått tillskott om ca 14 platser vid Långängen och 40 platser vid Stocksunds hamn. Stocksunds båtklubb har idag en kö om 128 Danderydsfamiljer. Till specifikt Stocksunds hamn står 85 i kö, denna kö har ökat med 19 på ett halvår. Från båtklubbens sida tror man att det är ryktet om utvidgning som gjort att många nya ställt sig i kö och jag är benägen att hålla med om analysen.

2. Jag har inte lämnat något uppdrag till förvaltningen i denna fråga. Ärendet har initierats av båtklubben. Diskussioner om antal möjliga båtplatser och hur bryggorna ska utformas har förts, i enlighet med gällande detaljplan, mellan båtklubben och projektledare på tekniska kontoret.

Kommunen som mark- och vattenägare ger möjlighet till båtklubbarna att erbjuda Danderydsborna båtplats genom att anlägga och bekosta landfästen och därefter teckna arrendeavtal. Detta gäller för samtliga klubbar i kommunen.

Undersökning om förutsättningarna att anlägga ytterligare bryggor görs i Skogsvik i och med att detaljplanen ändrats för att medge detta.

3. Under det att detaljplanen år 2008 arbetades fram ansvarade Stadsbyggnadskontoret för samrådsmöten och annan kommunikation med sakägare och berörda.

I samband med den debatt som blossade upp hösten 2010 kallade jag i december till informationsmöte. Mötet var välbesökt och där deltog förutom jag själv och tekniska kontoret, representanter för Stocksunds Båtklubb, Amorina, villaägareföreningar och ett stort antal intresserade Stocksundsbor. Vid detta möte redogjorde båtklubben för sina planer och tillfälle gavs att ställa frågor och framföra synpunkter.

Slutsatsen jag drar av engagemanget för Cedergrenska parken är att området är viktigt och betydelsefullt för såväl Stocksundsbor som övriga Danderydsbor. Jag har inte idag någon konkret lösning på hur informationen kan ske i nästa steg, men en möjlig väg skulle kunna vara att använda kommunens hemsida.  

Carina Erlandsson (M)

ordförande tekniska nämnden

En jul full av vårplaner för parken!

December blev en aktiv månad för oss som vill utveckla parken utan pontonbryggor och avstyckningar. Planerna för vårens opinionsmöten och roliga aktiviteter i parken engagerar och nu tar de form. Hör av dig om du vill vara med och utforma eller bidra till vårprogrammet!

Sällskapet Amorina annonserade nyss lördagen den 7 maj som ett tillfälle där vi alla kommer att ha möjlighet att visa vår mening om parkens utveckling. Det opinionsmötet i parken kommer troligtvis att bli ett av de sista i en serie av vårmöten och händelser innan sommarens aktiviteter sätter fart.

Under december och första numret i år hade lokaltidningen Mitti Danderyd fyra insändare i tre nummer om planerna på att bebygga vattnet med pontonbryggor. Den senaste skrevs under av tre föreningar och lär följas av flera. Vill du läsa dem i större format än här – maila info@cedergrenskaparken.se!

Mitti Danderyd vecka 51, 2010

Mitti Danderyd vecka 52, 2010

"Bryggorna ger folkliv" är skriven av tekniska nämndens ordförande och är samma text som i hennes blogg.

Mitti första veckan 2011

Ett av problemen för de som vill utnyttja parkens strand- och vattenområde för pontonanläggningar är att detaljplanen är så uselt underbyggd att den inte går att följa. Båtklubben har utlovats 60-talet nya platser men en sådan utbyggnad får inte plats i området. Att lägga bryggor från stranden är förknippat med en rad formella och praktiska problem. För allmänheten har planen redovisats som nya badmöjligheter och små bryggor för jollar, med en vacker liten ångbåtsbrygga i fritt vatten. Många känner sig lurade av planens och utställningens framställning jämfört med det som moderaterna planerat för området. Några exempel:

http://www.hembygd.se/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=4149

http://carinaidanderyd.blogspot.com/2010/12/som-jag-ser-det.html#comments

http://www.naturskyddsforeningen.se/Regional%20Office%20Files/Kretsar%20och%20länsförbund/Stockholm/Danderyd/Mötet%20om%20pontonplanerna%20i%20Cedergrenska%20parken101210CillaL.mht

Från centern har också hörts kritik mot opinionen. Man tycker att den borde ha reagerat tidigare, liksom man själva gjorde på nämndmöten och i kommunfullmäktige. Men ingen kontakt togs med föreningslivet från centerns sida då, för att informera om att det som planerades var något helt annat än det som framställdes. Och dessutom var centern redan från början inställd på att en pontonanläggning, lite vid sidan av men ändå in i parkvattnet, kunde accepteras. Detta framgick inte heller för den som ”bara” gick på samrådsmöten, kikade på utställningen och läste remisshandlingarna.

Nu har vi läst alla protokollen och insett hur lite parken beaktats i de politiska diskussionerna om att lägga  fritidsbåtspontoner just här. Liksom hur lite man vetat om parken när man fattade beslutet om planen. T ex hur liten stranden är och hur stor en fritidsbåtsanläggning är. Och att parken är en helhet där stranden och parkvattnet behövs. Att fatta beslut om en av landets mest intressanta lokala historiska och botaniska parker med den här detaljplanen som grund, vore en skamfläck för Danderyds beslutsfattare. GÖR OM DENNA DÅLIGA PLAN!

Samtidigt som det behövs en seriös diskussion om hur parken ska utvecklas som helhet (utöver den skötsel- och åtgärdsplan som redan finns) behövs samma seriösa helhetsgrepp om hur båtlivet ska utvecklas. Danderyds kommun bör liksom andra kustkommuner besluta sig för var och hur det är lämpligt att förtäta och bygga ut för fritidsbåtslivet. Det måste vara kännedom om utrymmet och strandplatserna som bestämmer placering och antal båtplatser i första hand. Antalet stränder och fria vattenområden blir inte fler, och det finns bara en kulturhistorisk Cedergrensk strand!

Tekniska kontoret borde få medel att utreda hela kommunens båtplatsbehov och kuststräcka med de natur- kultur- och privata intressen som finns i och kring de redan befintliga hamnarna och brygganläggningarna, samt detaljplanerna för dessa. Med ett bättre helhetsgrepp kan man mer övertygande visa kommuninvånarna hur man planerat båtplatser där det är mest lämpligt och därmed undvika att bygga där konflikterna blir som störst. Man bör också från kommunens sida skaffa sig en uppfattning om hur båtplatsbehovet ser ut – för sommarplatser i vattnet liksom för vinteruppläggning på land.

Det har man inte idag. Båtklubbarna sköter köplatssystemen ideellt och meddelar politikerna hur många som finns där, men inte mer. Ingen politiker vet idag hur behoven av båtplatser egentligen ser ut, och än mindre hur de köande ser på situationen eller vad som sker när man bygger ut för 60 båtar till i vattnet, som nu sker i Stocksunds hamns ”grannhamn” Skogsvik längre in i Edsviken. http://www.danderyd.se/DanderydTemplates/Page____9788.aspx

Innebär en utbyggnad att nya genast börjar köa och kölistorna fylls igen (som skedde efter senaste  förtätningen i Stocksunds hamn)? Är det så att kölistorna för de olika hamnarna består av samma personer som köar på flera ställen (helt naturligt och förekommer överallt att man ställer sig i flera köer)? Hur länge har de köande stått där? Har de båt och i sådana fall var, och vill de ha både sommar- och vinterplats i Danderyd? Hur stort är behoven av att parkera bilen längre semesterperioder? Var finns de bästa utbyggnadsmöjligheterna i vattnet och på land? Var kommer pontonanläggningar i minst konflikt med andra intressen?

En sådan utredning behöver inte dras in långbänk eller bli dyr. Den kommer att bli betydligt mindre kostsam både ekonomiskt och i människors tillit till beslutsfattande, än vad urusla planer som den för Cedergrenska redan nu inneburit. UTRED BEHOVEN OCH BÄSTA UTBYGGNADSPLATSERNA NU!

Till dess att detta hörsammas: Fortsätt att höra av er till tidningar och våra nya folkvalda om parken. Och väl mött på alla träffar och roliga aktiviteter som parken snart kommer att fyllas av!



Nu är det bekräftat. Vad som ska ske med parkens strand och vattenområde är fortfarande något som tekniska nämndens ordförande Carina Erlandsson tycker att tekniska kontoret och en båtklubb ska planera. Ingen från parksidan är vidtalad under det pågående arbetet.

Vi har hört det förut. Parken kommer inte att påverkas. När det skulle byggas två 25-metersbreda pontonanläggningar från stranden, så skulle det räcka med att inte asfaltera (som var planen innan den ”hysteriska och ryktesutsatta” opinionen hörde av sig), det gick ju att använda grus också. Att sedan lägga ut ”bara en” 25-metersbred anläggning skulle ju påverka så mycket mindre (mer än dubbelt så bred som den röda byggnaden vid stranden är lång). Parken skulle inte påverkas alls.



Nu anses inte de nya förslagen inkräkta negativt på parkens liv och framtida liv heller förstås. Förslaget är inte färdigt, men detta är den pontonbyggnation som det ritas på under uppdrag av tekniska nämndens ordförande, Carina Erlandsson, och som hon nyligen bekräftat:

Nuvarande hamnområdet till vänster i bild, bryggkomplexet till höger det tänkta.
Den långa pontonen flyttas som pilen till gränsen av parken.
Två nya bryggor läggs ut parallellt med parkens strand.



Är det någon som ser likheten med detaljplanens illustration om bryggor från stranden för ca 4 meter långa jollar?

Samma skala 

Eller likheten med den bild i detaljplanehandlingarna om en vacker liten ångbåtsbrygga som ligger i ett obebyggt vattenområde?



Med det som planeras nu kommer en sådan brygga i bästa fall skymtas mellan bryggor och parkerade båtar.

Och vem tror idag på tekniska nämndens ordförande Carina Erlandsson om hur den nya bryggidén påverkar parkens framtid: ”Istället är det ju så att bryggorna och båtarna tillför något positivt till parken och området, nämligen aktivitet och folkliv, något som i mångt och mycket saknas där idag. Detta inslag kan locka fler besökare, både till bryggområdet och till parken i övrigt.”

Stocksund har redan ett stort hamnområde med den typen av folkliv som det innebär. Där kan man få den upplevelse som Carina vurmar mest för – att betrakta parkerade båtar och deras till- och utlägg, att höra ljudet från gamla och nya motorer och en och annan bogpropeller.
Parken har bara 70 meter strand och ett litet vattenområde som är parkens sjöutsikt från hela trädgårdsdelen. Där kan man idag få den upplevelse av historisk mark, vattenspeglar från parken, fri sjöutsikt, fågelliv och vågskvalpsljud som i första hand är utmärkande för en park med sjöläge. Och där kan man med smärre förbättringar av stranddelen öka bad och strandvistelse. Man kan bygga en brygga som liknar det som detaljplanen anger  – en pålad mindre träbrygga för bad, kanottillägg, sittplats, sjöutsikt och bad. Man kan förbättra lilla stranden och ytorna att sitta på för att göra bad möjligt för såväl barn som äldre. Om man inte bebygger vattnet så att fritidsbåtar ska köras här, förstås.

Det var bra att Carina äntligen bekräftade vad de nu ritar på. Det är också lovvärt av en lokalpolitiker att ha en blogg där åtminstone en liten del av det politikern gör och tänker förmedlas. Ytterligare ett att applådera Carina för är att planerna åtminstone språkligt har förändrats. Från att parkens strand och vatten beskrivs som ”hamnens östra del” (i höstas) till dagens nuvarande försök att åtminstone tankemässigt inlemma pontoner i parkens liv.

Men den språkliga förändringen visar långt ifrån kunskap om den här parken och om parker generellt, och hur de kommer till liv. Ge ett exempel på en park som fått liv av att hela sjöutsikten och strandlivet omvandlats till båtparkeringsplats! Föreställningen att det är ”Båtfolket, som ju faktiskt är de som använder skärgårdsviken mest, bidrar genom sin aktivitet till att området blir levande och utnyttjat.” är något man bara kan tro om man ensidigt talar med den part som vill bygga för båtplatser. Vi är snart uppe i 200 intervjuer med parkbesökare, och vi återkommer med både röster från dessa och statistik om hur parken och stranden används. Hör av er till oss så får ni frågorna och kan ge oss fler som svarar om hur variationsrikt parkens används!

Cedergrenska parken ger mer än en vanlig naturupplevelse eftersom den är full av historiska lämningar. Parken rustas nu och i vår med nya träd både i trädgårdsdelen och skogspartierna, artskyltning av träd, ny ljussättning, nya sittplatser, upprustning av stigar, ny skyltning för hela parken, frivilliggrupp för parkarbete och en del till. En grupp ritar och räknar på hur stranden kan rustas och efterlikna den Cedergrenska stranden, så att den blir mer tillgänglig att sitta vid, bada, ha fester, landa med kajaker och jollar mm.

Allt detta har förankring i parkens historia och förstärker den. Det är så som parker kan komma till liv, som t ex Vinterviken, Rosendals trädgårdar, och andra som finns länkade nederst på bloggens förstasida. Carinas pontonbryggor har bara med båtparkering och relationerna mellan moderaterna och en båtklubb att göra. 40-talet båtplatser kan tydligen väga tyngre än en parks publik. För vissa.

Med bilder som dessa från förr ritar vi nu hur stranden kan upprustas och bli lika skön för parkbesökarna som de var för familjen Cedergren.



Nuvarande plan är långt ifrån det Carina kallar ”mindre bryggor”. De är bara mindre i förhållande till hamnen. För parken är dessa bryggor gigantiska, och dessutom helt utan möjlighet att använda för andra syften än båtparkering.

Inte närmre än så här tack!

Carina Erlandsson har ambitioner att stärka Danderyd som skärgårdskommun. I en skärgård finns både bryggor, fria stränder och sjöutsikter! Och någonstans där det går att bada och sitta och lyssna på naturen.  En skärgård utan fritt vatten är ingen skärgård. Det är en hamn.

Vi väntar dock fortfarande på det som Carina utlovat:

”När projektledaren på tekniska kontoret ritat färdigt och skisserna är presenterade för båtklubben tänker jag kalla till ett informationsmöte där dels båtklubben redogör för situationen och dels tekniska kontoret berättar hur man tänkt sig det hela.”  Det möte hon kallade till sex dagar innan det hölls den 7 december visade inte en enda ritning eller konkret plan. Det var lite lustigt att bli inbjuden till ett informationsmöte av  kommunen utan information från kommunen. Annan än den från en båtklubb om att de vill utöka sina platser. Å andra sidan blev det inspirerande för många i den ”hysteriska” opinionen, som nu går vidare i att ytterligare sätta parken i fokus! Att den här nyöppnade bloggen har över hundra unika besökare per dag är ett gott tecken. Och det lär bli fler!

Till dess projektledaren presenterar sina ritningar kan vi göra mycket: Fortsätta att sprida information om planerna, kommentera på Carinas blogg liksom Sten Hellqvist gjort häromdagen, kontakta de nya byggnads- och tekniska nämndernas ledamöter, använda medlemsutskick, hemsidor och medlemsmöten för att uppmärksamma fler, liksom att fortsätta att uppmärksamma media, inte minst genom att skriva insändare.

Vi kan också följa utgången av kritiska motioner, interpellationer och yrkanden gjorda av politiker efter genomförandet. Nu finns de under fliken "Kritiserad detaljplan..." i spalten till höger!

Äntligen en sida för alla som vill utveckla Cedergrenska parken!

Nu startar vi platsen för informationsutbyte om Cedergrenska parken i Stocksund!

Under de senaste månaderna har så många varit med i diskussionerna att vi inte kan använda mail längre. Att skicka ett mail till alla intresserade gör att man blir blockerad för SPAM.

Parken har alltid engagerat många och det finns organisationer och individer som haft regelbundna verksamheter här i över 30 år då parken överlämnades till kommunen från familjen Cedergren. På senare tid har en skötsel- och åtgärdsplan satts i verket, samt en ny detaljplan som sedan förberedelserna för ett pontonbygge påbörjades vid parkens strand engagerat många av kommunens organisationer och enskilda.

Vad detaljplanen ska innebära engagerar dem som vill att parkens strand och vatten ska fyllas med pontonbryggor för fritidsbåtar, och dem som vill att vattenområdet ska utvecklas för den bredare allmänhetens möjlighet att uppleva en intressant historisk miljö, under olika slags rekreation och bad.

Välkomna att delta med informationer, synpunkter och idéer!

Cilla Lundström,
Cedergrenska parkens vänner