Kommunens folkvalda står inför ett vägval. Antingen rider man på den våg av engagemang som finns och satsar på att tillsammans med frivilliga göra parken till kommunens stora attraktion. Eller så säljer man trädgårdsmästartomten, bebygger strandvattnet och betraktar parken som ytterligare en gräsmatta med några träd som måste skötas på entrepenad.
Man kan också som politiker ge upp och tänka att eftersom man inte ser hur man kan tillfredsställa båtklubben helt, och inte heller parkintressenterna, så kan man bygga nästan vad som helst i parkvattnet. Till exempel något som INGEN vill ha: Två mindre men 50 meter långa flytbryggor från stranden, som är bryggor men ändå inte riktigt pontonbryggor och något som i alla fall bitvis liknar detaljplanen.
Det vore heltokigt. Och helt onödigt. Bättre vore att satsa på att hitta BRA båtplatser och till och med FLER än de 60 platser man tidigare utlovat. Och att låta parken ha kvar sitt fria strandvatten, sin trädgårdsmästartomt och därmed ge samarbetet mellan frivilliga och kommunanställda en chans.
Kära folkvalda - ge inte upp om att hitta bra lösningar för alla parter!
Gör en snabbutredning av båtplatsbehoven och bästa bryggplatserna!
- Ta in alla klubbars kölistor, gör en analys av var sökande har väntat lång och kort tid, hur många sökande som står i flera klubbars köer, hur de löser båtplatsbehovet idag och om de vore intresserade av båtplats också om den ligger 500 meter bort eller längre, samt om båtplats utan långtidsparkeringsplats för bilen också är intressant. Det handlar inte om tusentals köande, det rör sig om några hundra!
- Se över alla nuvarande anläggningars detaljplaner. Be både båtklubbar och föreningar med kunskap om park, natur och kultur att spalta upp värden som de ser på de olika platserna. Se var man kan förtäta med nuvarande detaljplaner och var man med enklare detaljplaneändringar kan bygga ut. Dra slutsatserna om var bryggor tär minst på natur och kulturvärden!
Gör en snabbutredning av båtplatsbehoven och bästa bryggplatserna!
- Ta in alla klubbars kölistor, gör en analys av var sökande har väntat lång och kort tid, hur många sökande som står i flera klubbars köer, hur de löser båtplatsbehovet idag och om de vore intresserade av båtplats också om den ligger 500 meter bort eller längre, samt om båtplats utan långtidsparkeringsplats för bilen också är intressant. Det handlar inte om tusentals köande, det rör sig om några hundra!
- Se över alla nuvarande anläggningars detaljplaner. Be både båtklubbar och föreningar med kunskap om park, natur och kultur att spalta upp värden som de ser på de olika platserna. Se var man kan förtäta med nuvarande detaljplaner och var man med enklare detaljplaneändringar kan bygga ut. Dra slutsatserna om var bryggor tär minst på natur och kulturvärden!
Det var länge sedan man såg över hela kommunens båtplatsbehov och bästa platserna för nya båtbryggor. Frågan är om man någonsin försökt skaffa sig ett helhetsgrepp. Man har utgått ifrån enskilda intressenters och båtklubbars rop på utbyggnader, och därför utrett där ropen hörts, men inte skaffat sig helhetskunskapen.
Det har säkert varit en bra strategi under en lång tid när det fortfarande fanns utrymme att förtäta och bygga ut utan att t ex förbygga kulturparker. Nu behövs ett annat, mer aktivt agerande från kommunpolitiker som vill bygga för båtfolket: Att skaffa sig vetskap om var i hela kommunen båtanläggningar tär minst på värden som natur och kultur. Var i hela kommunen det är bäst att lägga bryggor, helt enkelt.
Mot förslaget har invänts:
Det har säkert varit en bra strategi under en lång tid när det fortfarande fanns utrymme att förtäta och bygga ut utan att t ex förbygga kulturparker. Nu behövs ett annat, mer aktivt agerande från kommunpolitiker som vill bygga för båtfolket: Att skaffa sig vetskap om var i hela kommunen båtanläggningar tär minst på värden som natur och kultur. Var i hela kommunen det är bäst att lägga bryggor, helt enkelt.
Mot förslaget har invänts:
Detta har vi redan gjort. Nej, inte i nutid. Och aldrig på detta sätt. Ingen av de som idag köar har t ex fått frågan om de vore intresserade av en båtplats också om den låg en bit bort i kommunen, eller om de inte kunde långtidsparkera bilen vid båten. Och det var länge sedan man försökte sig på lösningar i Skärviken. För Långängsvägens brygganläggning har man inte seriöst utrett möjligheterna att lägga en ponton till. Samma sak gäller fler av Danderyds hamnanläggningar och vikar!
Men alla klubbar vill inte expandera. Riktigt, men folk vill ju ha båtplats ändå. När man utsett kommunens bästa platser för brygganläggningar, meddela köande att de kan få plats där om de bildar en ny klubb!
Men det blir alltid protester från någon. Nej, det har det faktiskt inte alltid blivit, men det är sant att byggen ofta kommer i konflikt med andra värden. Så sök de områden som tär minst på dessa värden!
Men det blir alltid protester från någon. Nej, det har det faktiskt inte alltid blivit, men det är sant att byggen ofta kommer i konflikt med andra värden. Så sök de områden som tär minst på dessa värden!
Det är inte perfekta förhållanden för båtplatser överallt. Riktigt, men det finns få ställen där det är omöjligt att ha båt i vår kommun.
Det är för djupt att förankra bryggor på djup som 30 meter. Nej, inte alls. De två största pontonbryggeföretagen i landet klarar det.
På måndag är det kommunfullmäktigemöte. Tekniska nämndens ordförande har svarat skriftligt på interpellationen om parken. Om motionen om att inte sälja trädgårdsmästartomten kommer upp är inte känt. Detta svar kommer i alla fall vara underlaget för diskussionen om pontonfrågorna:
Svar på interpellation av Mikael Adersteg (MP) om Cedergrenska parkens vattenområde och Stocksunds Båtklubbs önskan om utbyggnad av pontoner
Mikael Adersteg (MP) har ställt följande frågor:
- Hur många båtplatser i Stocksund har byggts ut de senaste fem åren, och hur har det påverkat köerna för att få båtplats? Med den information vi har ser det ut som att ju fler bryggor man har byggt desto längre verkar köerna blivit kort därefter.
- Vilka konkreta pontonlösningar är det som tekniska nämndens ordförande har uppdragit åt tekniska kontoret att arbeta med; hur många båtplatser, vilka bryggformationer, vilka ekonomiska uppgörelser med båtklubb och eventuellt andra parter, och i vilka andra redan utbyggda hamn- och bryggområden har man gjort seriösa undersökningar under hösten?
- Hur tänker man sig att öppet och allsidigt kommunicera med Danderydsborna om sina planer, hur ska en dialog upprättas som inte är ensidig om parken och vilka slutsatser drar ordförandena i tekniska nämnden av att ett växande antal organisationer och enskilda starkt engagerat sig emot pontonplaner för Cedergrenska parkens strandvatten?
Som svar vill jag anföra följande:
- Stocksunds båtklubb har fått tillskott om ca 14 platser vid Långängen och 40 platser vid Stocksunds hamn. Stocksunds båtklubb har idag en kö om 128 Danderydsfamiljer. Till specifikt Stocksunds hamn står 85 i kö, denna kö har ökat med 19 på ett halvår. Från båtklubbens sida tror man att det är ryktet om utvidgning som gjort att många nya ställt sig i kö och jag är benägen att hålla med om analysen.
- Jag har inte lämnat något uppdrag till förvaltningen i denna fråga. Ärendet har initierats av båtklubben. Diskussioner om antal möjliga båtplatser och hur bryggorna ska utformas har förts, i enlighet med gällande detaljplan, mellan båtklubben och projektledare på tekniska kontoret.
Kommunen som mark- och vattenägare ger möjlighet till båtklubbarna att erbjuda Danderydsborna båtplats genom att anlägga och bekosta landfästen och därefter teckna arrendeavtal. Detta gäller för samtliga klubbar i kommunen.
Undersökning om förutsättningarna att anlägga ytterligare bryggor görs i Skogsvik i och med att detaljplanen ändrats för att medge detta.
- Under det att detaljplanen år 2008 arbetades fram ansvarade Stadsbyggnadskontoret för samrådsmöten och annan kommunikation med sakägare och berörda.
I samband med den debatt som blossade upp hösten 2010 kallade jag i december till informationsmöte. Mötet var välbesökt och där deltog förutom jag själv och tekniska kontoret, representanter för Stocksunds Båtklubb, Amorina, villaägareföreningar och ett stort antal intresserade Stocksundsbor. Vid detta möte redogjorde båtklubben för sina planer och tillfälle gavs att ställa frågor och framföra synpunkter.
Slutsatsen jag drar av engagemanget för Cedergrenska parken är att området är viktigt och betydelsefullt för såväl Stocksundsbor som övriga Danderydsbor. Jag har inte idag någon konkret lösning på hur informationen kan ske i nästa steg, men en möjlig väg skulle kunna vara att använda kommunens hemsida.
Carina Erlandsson (M)
ordförande tekniska nämnden
