Interpellationsdebatt om centerns position. Fp kopierar Kristin Erikssons, centerns, motion från 26/10 som skrevs strax innan koalitionsuppgörelsen och frågar
Diskussionsutskrift med smärre förkortningar. Röd text markerar det som många av våra läsare kommer att vara intresserade av.
Interpellation skriven av Fp finns HÄR. Att vi skriver ut detta beror på att det ofta tar flera veckor för ljudfilen att publiceras HÄR.
---------------------------------------------
Kristin Eriksson, centern och ordförande i byggnadsnämnden
Jag vill börja med att tacka för interpellationen som Jonas Uebel då har skrivit och så påpassligt också kopierat den korrekta motionen på baksidan, och det uppskattar jag verkligen. Den är inte förvanskad utan det är min egen text.
Det finns då två frågor här och den första frågan lyder
Är detta din uppfattning även idag, dvs att de två bryggorna skulle ”innebära en utplåning av stranden i sin helhet”?
Jag ska gå tillbaks lite i det här ärendet, för det behövs.
Historien är ju att det tog en plan, en ny plan för Cedergrenska parken i juni 2009 i kommunfullmäktige, och lite kort då kan jag återge att jag var ju ensam i byggnadsnämnden om att yrka återremittering för omarbetning av den här planen. År ut och år in höll jag på med detta, dvs ca 2 år höll jag på i byggnadsnämnden för att försöka arbeta mot de här sakerna i planen som var dels avstyckning av grindstugan eller trädgårdsmästarbostaden, dels två bryggor i vattenområdet och dels utökning av parkeringsytor inom parken.
Jag fick inget gehör för de här yrkandena och vi fick inget gehör för det heller i kommunfullmäktige när vi yrkade om bryggorna och parkeringsytorna. Däremot uppstod det olika sätt att hantera frågan om själva trägårdsmästarbostaden här i fullmäktige där vii hanterade frågan på ett formellt korrekt sätt och andra partier hade en annan lösning som inte var formellt korrekt.
Mitt största bekymmer med planen, och det betonade jag varje gång, var att man började stycka av cedergrenska parken. Det var för mig en oåterkallelig förstörelse av vår Cedergrenska park, kulturparken.
När planen hade vunnit laga kraft så fick jag ett samtal, eller ganska långt efter att den vunnit laga kraft, fick jag ett samtal i höstas, alltså hösten 2010, jag tror att det var sent i september-tidigt oktober någon gång, av en medborgare, som visste att jag var den person som hade fört den här kampen mot de här försämringarna i den här detaljplanen för Cedergrenska parken. Hon informerade mig om något hon hade sett i parken som jag själv inte hade observerat för jag hade inte gått där under de här veckorna som det här hade pågått, nämligen att det pågick någon typ av projektering i parken för möjliggörande av utläggning av bryggor.
Ryktena lät göra gällande att projekteringen var för i stort sett en gjutning och asfaltering av strandområdet in i parken för att så kunna möjliggöra tillgängligheten till bryggor. Jag blev fullständigt rasade, och ringde till stadsbygggnadskontoret och frågade vad i hela friden är det som pågår. Fick svaret vi vet inte alls. Stadsbyggnadskontoret kontaktade tekniska kontoret och frågade vad som var på väg att ske, och tydligen hade tekniska kontoret, för vilken gång i ordningen vet jag inte, missat att söka bygglov för en åtgärd.
Det var nog ganska vilda planer på hårdgöring av ytor på den här stranden, och det var mot bakgrund av det bland annat som jag skrev den här motionen. Jag fick då tydliga signaler på att stranden skulle gjutas och asfalteras, det var ryktesvägen, men jag fick även signaler från stadsbyggnadskontoret om att de var oroade för att det hade gått så pass långt som det hade gjort, man hade börjat staka ut osv osv för den här kajen.
Och då stoppades den här projekteringen, eller snarare stadsbyggnadskontoret upplyste tekniska kontoret om att så här kan det inte gå till, utan man måste ha ett bygglov för att få lägga ut bryggor, och det var ju då naturligtvis en positiv utveckling i den här förskräckliga hanteringen som jag såg det.
Och så skrev jag då den här motionen och jag formulerade mig bland annat så här då ”Två fullstora bryggor vid stranden visar sig innebära, precis som vi förutsåg, en utplåning av stranden i sin helhet.”
Nu är däremot läget ett annat. Det har kommit in bygglovsansökan till byggnadsnämnden, eller till stadsbyggnadskontoret, för ungefär en månad sedan från teknsika kontoret, med ritningar. Det har begärts komplettering av de ritningarna, för att det var lite… kvar att… vad ska jag säga… lite detaljplanering kvar för att vi skulle kunna bedöma dem, så ska jag uttrycka det. Och i förra veckan så kom in en ny bygglovsansökan på samma plats. Så att det är tydligen populärt då att använda den här platsen för bryggor, och det är en svängning kan man säga i det här ärendet, därför att jag tolkade som när jag skrev den här motionen att det var väldigt massivt motstånd motstånd mot bryggor och verksamhet i den här delen av parken över huvud taget. Och i vattnet.
De förslagen som ligger hos stadsbyggnadskontoret som vi ska ta del av i byggnadsnämnden alldeles strax har vissa likheter mellan varandra. Båda har grusgångar istället fram till bryggorna. Det är alltså en stor förändring från det man först då, som ryktet då lät göra gällande, att det var hårdgöring av de här ytorna, att det var asfaltering och gjutning. Nu är de i de här förslagen, jag har tittat på det ena förslaget lite mer än det nyaste inkomna för jag har inte hunnit tita igenom det ordentligt ännu, men båda verkar innebära att man grusar stranden fram till bryggfästena. Och då kan jag inte längre tycka att det här är en utplåning av stranden i sin helhet. Den formuleringen gäller inte längre. Jämfört med hur det såg ut att bli under hösten, i den här frågan.
Så det är mitt svar på den här första frågan. Att det har styrts upp väsentligt, utifrån det första försöket.
Sen ska jag också påminna om att mitt förslag till kompromiss i det här vattenområdet det var att man skulle tillåta en brygga allra längst västerut i vattenområdet så nära hamnen som det gick så att man i stort sett bara kunde tycka att den ligger längs med hamnens vattenområde. Det var mitt förslag i detaljplanen.
De här förslagen innebär båda att man lägger en liten brygga ganska långt österut i vattenområdet.
Så vad vi nu ska göra i byggnadsnämnden är naturlitgvis att utreda om de här bryggorna, nesligt de här förslagen som har kommit in, ärr planenliga. Och om det är förenligt med detaljplanen att placerra bryggor i det här vattenområdet på det sätt som har visats.
Det kan hända att både de här byggloven är planenliga och då har vi ju en väldigt ny situation i vår kommun. Vi har aldrig i nämnden förut fått två bygglovsansökningar på samma plats. Så det är en ny situation.
Och sen fråga nummer 2 då om ”Hur avser du att medverka till en förändring av detaljplanen och detaljplanens intention så att den inte längre tillåter utplåning av omistliga natur. Och kulturvärden enligt den motion du inlämnade? ”
Då är det återgen det att – den här utplåningen av omistliga natur- och kutlurvärden den hänförde sig framför allt till avstyckningen av grindstugan som definitivt är en oåterkallelig insats. Har man styckat av en tomt från en park eller var som helst ifrån så lär det knappast gå att tillföra den igen. Och där pågår ju arbetet för fullt nu i byggnadsnämnden för att skapa… eller återföra den här tomten till parken. Och ta bort den ökade byggrätt som tilläts i den här detaljplanen som gäller idag. Där man alltså nu har en byggrätt på eh… hundra… ja totalt sett nästan 300 kvadratmeter, bostadsyta mot nuvarande lilla hus som alltså har en.. en, ja knappa hälften kan man säga.
Och i och med att den hära byggrätten då minskas då till vad som är den faktiska husets yta idag så tar man bort möjligheten att … eller förutsättningarna som man skapade att spränga i berget bakom huset.
Vi kommer också att se till att lägga in i planen att sprängningar inte får tillåtas och inte heller markuppfyllnader. Så där tycker jag att vi har gjort ett bra jobb hittills och vi hoppas naturligtvis att vi får igenom det och att det inte blir överklagat.
Jonas Uebel, Folkpartiet
Tack för ett bra svar, balanserat måste jag säga faktiskt, det gläder mig. Däremot så kan jag ändå inte låta bli reflektera. I din motion skriver du ju klart och tydligt ”vi reserverar oss”, alltså underförstått danderydscentern då… ja, eller du själv…, mot att detplanen tillåter två bryggor vid stranden. Det verkar ha varit väldigt essentiellt detta, att du har varit väldigt emot dem. När du står här och ska förklara att du väl har gjort en slags omsvänging här verkar som att det resulterar i att det som är den stora skillnaden är att det var asfaltering från början, att det var det som var det stora problemet.
Nu när det är grusväg så är bryggorna inget problem. Jag respekterar att du säger så jag tycker bara att det verkar lite konstigt, för det är klart att
det är väl bryggorna i sig som du varit emot från första början. Och då är frågan är det så att du har ändrat uppfattning nu, att när det är en grusväg så är det plötsligt helt OK med bryggorna jämfört med förut när du såg att det var en asfaltering. Du är för bryggorna nu när det inte är asfalt.
Kristin Eriksson, c
Nej Jonas det är inte liksom så att jag är för bryggorna. Jag en få härinne som har kämpat som en iller för slippa ha nånting i det här vattenområdet annat än som en kompromiss, en framkomlilg väg var att försöka få tillstånd till att bara låta en brygga allra längst västerut i det område som fortfarande kan uppfattas visuellt som hamnområdet.
Men däremot är det en sak som ja som ordförande för byggnadsnämnden måste ta hänsyn till, det måste alla som sitter i byggnadsnämnden, är bryggorna planenliga då kan inte jag säga nej.
Det tycker inte jag är roligt, jag har inte svängt i den frågan att plötsligt tycker jag lägg dit tre bryggor. Så är det inte. Utan är det här planenligt och det ska vi undersöka väldigt ordentligt naturligtvis, för att planen speciellt formulerad, och området, parken är ett känsligt område, och i det fall det är färdrigutrett att bruggor tillåts inom det här området kan inte jag säga nej och ingen annan i nämnden heller Det är liksom det jag har att förhålla mig till. Sen kan jag bara vara glad över att den här idén om, om den nu var sann, att hårdföra eller asfaltera, att den nu är helt borta i båda de här förslagen. Man får försöka glädja sig åt det lilla i livet.
Ordförande bryter in, menar att publiken ser trött ut och attt diskussionen får försöka hållas kortare.
Jonas Uebel, Fp
Då får bli lite roligare så folk piggnar till helt enkelt, vi får hjälpas åt tillsammans.
Jo Kristin Eriksson, jag måste ändå återkomma till detta, för att själva knorren i din motion går ju ut på just detta att du tycker att det är brådskande kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt byggnadsnämnden att omarbeta detaljplanen för cedergrenska parken så att den inte längre tillåter utplåning av omistliga natur- och kulturvärden
Skulle du då kunna verka för att kommunfullmäktige uppdrar åt byggnadsnämnden att omarbeta detaljplanen så att vi får bort bryggorna?
Orföranden: ytterligare en replik sen får det vara slut…
Kristin Eriksson, c
Jag kan prata hela natten om det här ärendet… för att det har förföljt mig i åratal kan jag säga.
Jag har och har haft Cedergrenska parken som utsikt från mitt hem nästan hela mitt liv, så det finns ingen möjlighet för mig att över huvud taget inte bry mig om det här ärendet och det ligger mig väldigt varmt om hjärtat att Cedergrenska parken ska sparas på alla sätt och vis. Att inga medel ska skys för att värna denna park.
Och då är det så här då att frågan… alltså återigen jag vill hänvisa till andemeningen i min motion, och där står faktiskt väldigt tydligt att… den här slutklämmen här, den hänvisar allra mest till avstyckningen. Även om du inte vill ha det till det, men alltså bryggorna var en av de tre huvudsatserna i mitt yrkande. Och det här med att utplåna omistliga natur- och kulturvärden det var ju som nummer 1 var att avstycka…
Ordförande går in, replik får inte vara så lång… Kristin tror att hon fått ordet på talarlistan… Ordföranden ber Kristin att fortsätta.
Fortsätter
De här omistliga kultur- och naturvärdena är ju exempelvis om man börjar stycka av delar av Cedergrenska parken, som aldrig mer kommer kunna återinföras till parken, eller om man börjar riva byggnader, eller om man gjuter kaj nere vid stranden. Den bilar man inte bort i första taget, och man köper inte tillbaka en avstyckad tomt från Cedergrenska parken. Det var utplåning av omistliga natur- och kulturvärden.
Sen om planen tillåter bryggor, på det sätt som de här två förslagen innebär, då är frågan den att vi måste i byggnadsnämnden ge lov för de bryggorna.
Carina Erlandsson, M, tekniska nämndens ordförande
Ni som har lekt viskleken – vet hur en historia kan sluta på ett helt annat sätt än den började. Och jag tror att ibland var det lite så i det här fallet, för att tekniska kontoret började inte bygga utan bygglov, man tror att man brukar söka bygglov. Jag kan inte svara för att det inte har hänt tabbar, men i det här fallet var det man gjorde var ju att man undersökte markens beskaffenhet, och jag vet inte om det är bygglovspliktigt att undersöka markens beskaffenhet, men det var vad man gjorde. Och nån asfaltering var det heller inte mig veterligt inte tal om, utan det är nånting som har kommit av viskleken.
Olov Johansson, s, ledamot teknsika nämnden
Det här ämnet det är nog det största ämnet vi har, under detta år och kanske nästa år också, och till och med nästa generation kommer att prata om detta. Så jag tycker att det ska få ta den tid det tar.
När jag första gången såg den här stranden så var den alldeles öde. Och då tänkte jag det att här skulle man kunna lägga ut några bryggor. Det var mig alldeles klarlagt då va. Men när jag upplever vilket motstånd det här förslaget har blivit, och hur många människor som är emot det här, då måste man sätta sig ned och fundera: Var det här ett bra förslag? Det är inget bra förslag om tusentals människor i kommunen engagerar sig mot ett förslag. Det måste vara något fel på det förslaget. Och då gäller det för politikerna att lösa det, och ta fram ett nytt förslag.
Och det här går att lösa. Båtklubbens bryggor måste inte ligga på den här sträckan av 70 meter. Vi har över en mil i kommunen där det är vattenyta, och det finns bara någon kilometer ifrån möjligheter att lägga ut bryggor så att parkvännerna kan få behålla sin park. Det går att lösa det här, det är bara det att man har kört fast, och att det finns i detaljplanen ett tillstånd att lägga ut bryggor det betyder ju faktiskt inte att man ska lägga ut bryggor. För det är ett beslut man måste ta. Om du som fastighetsägare har rätt att lägga ut bryggor så är det ingen som tvingar dig att lägga ut bryggorna.
Och det här med tekniska kontoret, den ansökan dom har lämnat in den har inte varit föremål för någon som helst ärendebehandling i nämnden. Det är ett tjänstemannaförslag som vi och Folkpartiet har ogiltigförklarat. Därför att man får inte ta ett sånt här ärende och bara lägga det på tjänstemännen, det finns över huvud taget ingen delegationsrätt i det.
Det går troll i det här ärendet, och det gäller att lösa det på ett vettigt sätt, och det vettigaste sättet är att göra en ny lösning på alltihop. Låt parkvännerna behålla sin park och flytta bryggorna ned till Långsängsstranden. Ingenting är enklare och alla blir nöjda. Tack för ordet.
Mikael Adersteg, Mp, gruppledare
Jag har hela tiden sett det här som demokratifråga. Och jag har hela tiden sett att det blir bättre beslut om medborgarna tidigt är inne i processen, och inte sent, och jag hävdar fortfarande att de ska vara med i den här processen. Och jag instämmer med Olle Johansson, att hade de varit med här tidigt och vi hade belyst det här så hade det blivit bättre beslut från början. Så jag tänker inte orda mer om det.
Men Kristin: Jag blir lite brydd när du pratar om de här två byggalternativen som likvärdiga. Men det dom har gjort om jag uppfattar det rätt, Amorina och Naturskyddsförenigen, det är ju att de har tittat på hur såg ut på Cedergrens tid och utgår från de bryggor som fanns då, en liten brygga för bad- och jolleverksamhet som skulle flyta in i kulturmarken, så det är stor skillnad på hur de här bryggorna ser ut. Hur ni löser det i byggnadsnämnden ska inte jag stå här och säga men låt demokratin, och lyssna, vi får bättre beslut om vi lyssnar.
Ernst Klein, Fp, ledamot i bygnadsnämnden
Tillkomsten utav de här bryggorna ju varit rätt egendomlig, på det sättet att det visserligen är sant att detaljplanen ger möjlighet att bygga väldigt långa bryggor. Men, på den ritning som bifogades till detaljplanen där visar man bara väldigt små bryggor. Och det var därför inte möjligt för allmänheten att förstå att innebörden var att man skulle bygga de här väldigt stora bryggorna.
Till yttermera visso så finns det en skötselplan för Cedergrenska parken, som är antagen av kommunfullmäktige, och den är tillkommen efter detaljplanen. Också där har man ritat bryggorna bara hälften så långa som nu är aktuellt.
Att de blir så här långa, har ju alltså som Olov Johansson påpekade inte föregåtts av någon som helst normal nämndbehandling, utan tekniska kontoret har på egen hand, eller förmodligen efter underhandsbesked från någon, gått fram med de här väldigt stora bryggorna. Det är därför lämpligt att skicka tillbaka hela ärendet till kommunstyrelsen.
Torun Hegardt, Folkpartiet
Politik är att vilja. Och det är ju politikerna som måste förändra när de förstår att tolkningarna har blivit annorlunda än vad andemeningen var i den skrivning som har legat till grund för detta. Det händer ju med jämna mellanrum, lagar och förordningar, att man tolkar förarbetena och beskrivande skrifterna på ett sätt som de som beslutat om lagarna och förordningarna inte hade tänkt sig. Då får man riva upp det och göra om det så att det ska stämma. Och här kan man ju tycka att tolkningen av detaljplanen har dragits väldigt brett när man säger att en 50 meter lång pontonbrygga med den bredd som är tänkt också eftersom det är för stora båtar, bara något påverkar den detaljplan som ligger, med det bevarande av den här stranden.
Så att det är klart att det går att omarbeta, och även om en detaljplan ska vara ett kontrakt och nånting som är väldigt viktigt att hålla fast vid så finns det möjlighet att omarbeta. Och jag håller helt med det Ernst Klein sade tidigare att det här måste vidarebehandlas av politiker.
Olle Reichenberg, M, kommunalråd
Mikael Adersteg hävdar ju då att medborgare måste vara med i processen och då inte har fått vara med i det här ärendet. Jag måste säga att jag har väldigt svårt att förstå den synpunkten. Det har varit då en detaljplaneprocess men de krav på samråd, jag tror att det i två skeden som det har funnits. Sen är det tydligen så att någon har haft lite svårt läsa på de här ritningarna, det har jag all respekt för, men jag kan konstatera att vi har haft ett planarbete, det har tagit ganska lång tid, det har funnits många möjligheter att yttra sig på olika sätt om detta.
Sen kan vi också konstatera att vi just nu är en del som får en hel del mail om det här, kanske också får samtal, det finns nån blogg man kan gå in och läsa på, så att medborgarna inte skulle vara med i processen, det måste jag säga att det har jag väldigt svårt att förstå. Jag tycker man blir fullkomligt bombarderad med information i det här ärendet.
Därmed inte sagt… alltså som fullmäktige, och som förtroendevalda har vi att ta hänsyn till en mängd olika aspekter, det är naturligtvis den här grupperingen med de här föreningarna eller nätverket som jobbar, det är båtägare, det finns andra människor också. Det är det som är vår uppgift som förtroendevalda, att göra en avvägning och att göra en prioritering. Men att hävda att medborgare inte varit delaktiga eller inte är med i processen, det är inte riktigt.
Kristin Eriksson, c
Jag vill rikta några ord till Olle Johansson som alltså tydligen är pappa till den här idén om bryggor i parken, och jag kan säga att det kommer jag komma ihåg så länge jag lever. Det var det. Sen sa du också att tusentals meddborgare inte ville ha de här bryggorna, men alltså de facto är det så att det är ändå föreningar här, två föreningar, som har ansökt om bygglov för bryggor. Här i samma vattenområde. Den paradoxen förstår jag inte riktigt, uppriktigt sagt. Så det är föreningar som vill ha bryggor också. Och det är föreningar också som vill grusa stranden och se till att det finns en tillgänglighet ut på bryggor och så vidare.
Jag kan säga så här, att jag hela tiden velat lämna den här stackars stranden helt i fred. Det har vart min önskan från första början. Och i princip är det fortfarande. Men jag ville försöka komma till en kompromiss, för att jag, det var därför jag ville lägga en brygga längst västerut i vattenområdet. Sen har jag att förhålla mig till lag och ordning, och jag är ordförande för en nämnd som är en myndighetsnämnd, och därför måste nämnden måste säga ja, om vi finner att bygglovet är planenligt. För jag kan repetera det många gånger här, men det verkar inte alltid gå in, att alltså vi som nämnd, kan inte göra annat. Vi kan inte säga att men vi tycker inte att de här bryggorna är snygga så vi beviljar inte bygglov, vi kan itne bära oss åt på det sättet, det går inte.
Och sen sa du en sak soom jag verkligen studsade inför, du sägerr så här ”parkvännerna måste få behålla sin park”. Och jag måste säga att vi är alla parkvänner, och vi är alla medborgare, och vi betalar alla skatt för att underhålla den här parken, för att se till att den får vara där, kvar, oförstörd, och ja… att allting bevaras, osv osv. Vi har en skötselplan och tekniska nämnden har fått pengar för att göra åtgärder inom parken osv, det här är inte… alltså att parkvänner äger parken och så finns det några förskräckliga båtägare eller några så… som avskyr den här parken och som vill förstöra den med bryggor, det är inte så det ser ut. Faktiskt.
Sen vill jag säga till Mikael Adersteg att jag har inte velat påstå att de här två olika bygglovsansökningarna är likvärdiga, men de har likheter. Och båda måste behandlas i byggnadsnämnden för de har kommit in till byggnadsnämnden. Därför måste båda behandlas. Och utvärderas naturlitgvis. Och granskas, och eventuellt komplettteras. Det var det jag menade. Och sen har de vissa likheter.
Sen till Torun Hegardt vill jag säga: Planen är tydlig när det gäller vilket område man får lägga bryggor inom. Att det sedan illustreras korta, små bryggor, det är olyckligt. Men alltså jag har jag har talat mot dessa bryggor i byggnadsnämnden och i kommunfullmäktige, och jag har påpekat att det får ligga två stora bryggor där, och jag försökte få något bifall från något annat parti i byggnadsnämnden och även här och det var bara vi yrkade den här återremitteringen på den här planen för att vi ville ha det här omarbetat. Det var en inte så lyckad illustration. Men det var tydligt i planhandlingen hur långa bryggorna kunde vara.
Ordföranden: replikskiftet drar ut på tiden….
Mikael Adersteg, Mp
Ja, jag ville gå upp igen när Olle sa att medborgarna var med i den här processen. Det är så här att det har vi varit med om hur många gånger som helst, att medborgare i den här kommunen, de är småbarnsföräldrar, de jobbar dubbelt och allting, vi måste stanna upp och ge en chans att hänga med i tempot. Och det kan jag ge många exempel på, men nu vill vår ordförande här gå hem ikväll… Men just, vi pekar på det här fallet, för nu vill ju inte båtklubben ha de här betongklumparna i parken, de har kommit överens på något sätt, hittat en lösning, de är ju både båtklubbs och parkvänner, jag vet inte vad vi ska kalla dem, de är för att hitta en gemensam lösning här. Kan vi inte backa nu och se över det hela. För nu som jag upplever det har medborgarna en chans att förstå vad som händer, de har skaffat sig kunskap, hur det såg ut på Cedergrenska tiden. Vi får bättre beslut från folk som kan hur det såg ut förr. Varför inte backa och lyssna? Jag tror alla kommer att tjäna på det - istället för att vi här bråkar med varandra!
Ordf går in, ”jag sitter gärna här hela natten… men ingen lyssnar… bättre vi tar detta imorgon…
Jonas Uebel, Fp
Men till och med den ende från allmänheten sitter kvar här fortfarande, idel öra och lyssnar… från frågestundern ända till nu. Så nog är vi många som vill sitta här hela natten även om ordföranden börjar bli lite trött.
Men, jag har bara tänkt kommentera detta. Det är ju intressant detta Kristin Eriksson för du svävar lite på målet, för du säger är det planenligt så kan vi inte göra någonting. Jag köper det, fine, men det som jag ville påpeka i mitt förra inlägg var ju det att du har skrivit en motion för bara sex månader sen där du tycker att man ska uppdra till fullmäktige att i sin tur uppdra åt byggnadsnämnden om att omarbeta detaljplanen för Cdergrenska parken. Den möjligheten finns ju fortfarande! Är du mot bryggorna så skulle ju fullmäktige formellt kunna säga det vi ska omarbeta detaljplanen. Då behöver du inte förhålla dig till det faktum att de är planenliga i den här planen. Det kan man ju ha olika synpunkter på och ditt parti har ju tyckt att man ska vara väldigt restriktiv i att omarbeta detaljplaner så det kan jag ju i och för sig köpa, men det är ju lustigt att du just motionerat om detta för så sent som för sex månader sedan.
Och det är det som gör det lite… lite svajigt när du argumenterar.
Kristin Eriksson, c
Ja som sagt Jonas, situationen har verkligen förändrats sen jag skrev den här motionen, det måste vi väl ändå vara överens om och en stor del av den här förstörelsen av parken håller på att omarbetas i nämnden för fulla muggar just nu. Och visst, man skulle kunna uppdra om en detaljplaneändring igen och ändra detaljplanen igen, men det är precis som du säger, det är inte så himla lätt att få det tillstånd nu när planen är så ny. Därför att det påverkar folk på ett negativt sätt. När det gäller den delen som rör grindstugan… eller trädgårdsmästarbostaden så påverkar inte den nån omkringboende eller nån medborgare ekonomiskt, det påverkas inte. På så sätt är det mycket lättare att ta den delen. Som jag också har prioriterat hela tiden i mina skrivningar. Och jag äger ju inte frågan Jonas. Jag äger inte den här frågan ensam. Det gör jag inte.
Olov Johansson, s
Vi fokuserar hela tiden nu på vad byggnadsnämnden ska göra och inte göra. Jag är fullt medveten om att byggnadsnämnden är låst av sina lagar och föreskrifter. Men, det är ju nämligen så att det är tekniska nämnden som har sökt bygglovet, och de har, det har vi föreslagit, de har rätten att ta tillbaks det bygglovet och arbeta om det. Man skulle kunna sätta sig ned, alla som är intresserade av den här strandkanten, och försöka ta fram ett förslag som alla är nöjda med. Istället för att hålla på att jobba mot varann på det sättet som man gör nu. Jag tycker det vore en framkomlig väg: Vi tar tillbaks det här förslaget och gör om det, och då samlar vi båtägare och parkvänner och försöker samsas om något som alla är överens om.
Siv Sahlström, centerpartiet, kommunalråd
Det är ju så att vi är inte ensamma om bestämma i den här församlingen och vi är inte ensamma om att bestämma i majoriteten och det betyder vi har fått igenom att göra en ny detaljplan för grindstugan, vilket vi är väldigt glada för. Och det betyder då att vi har inte samma uppfattning när det gäller den här bryggfrågan. Och det betyder att resultaten av den överläggningen som vi fick igenom det innebär att vi fick inte igenom det här med bryggorna. Det är väl ganska enkelt att förstå, det tror jag Jonas Uebel mycket väl förstår. Det är inte så komplicerat. Och vad Kristin Eriksson nu ska hantera i den här frågan, det är ju bygglovsfrågan, som hon måste hantera enligt de regler som gäller i byggnadsnämnden och det måste man också förstå.
Om det är så att båtklubben inte längre vill ha de här bryggorna, vilket Olof Johansson säger här, jag tror att… mer eller mindre direkt. Då är det ju så att båtklubben har möjlighet i så fall att säga till tekniska nämnden att man inte längre är intresserad av de här bryggorna i Cedergrenska och då blir det någonting helt annat. Men det finns ifrån moderaterna ett vallöfte till den här båtklubben att se till att de här bryggorna byggs, det är ett vallöfte från moderaterna som de är bundna av och känner att de vill stå fast vid. Och vi har också förståelse för att man vill stå fast vid sina vallöften.
Men om båtklubben nu inte vill ha de här bryggorna, då är det för båtklubben att meddela detta att man inte längre vill ha de här bryggorna och då får ju och då blir det ju ett nytt läge i så fall. De är fler som har antytt det här. Självklart är det ett nytt läge såvitt jag kan bedöma det då.
Men det här är en självklarhet för alla som sitter här, det är knappast någon mening att hålla på med det här längre. Jag tror att Jonas Uebel också förstår det.
Vi har kommit fram med grindstugan, vi har kommit fram med att få igenom det här och det tycker vi är fantastiskt bra. Men vi kan inte få igenom allt. Vi får göra klart att vi har 10 mandat. Moderaterna har 19. Vi kan inte få igenom allt som vi vill och pekar på, utan vi får igenom en del, moderaterna får igenom en del. Så är det en majoritet fungerar, och så fungerar det alltid i majoriteter och så fungerar det också i den här majoriteten. Så enkelt är det.
Olof Johansson, s
Jag vill bara göra en rättelse: Jag ALDRIG sagt att båtklubben inte vill ha bryggorna, det har jag aldrig sagt. Båtklubben vill ha bryggor, medan däremot spelar inte så stor roll var exakt de ligger. Det har jag sagt. Får de inget annat alternativ vill de naturligtvis ha det alternativ som de får.
Siv Sahlström, c
Om det är så att båtklubben inte vill ha de bryggorna ligga på den här platsen utan på någon annan plats får de väl återkomma då till tekniska nämnden och säga att man inte är intresserad av de här båtplatserna på den här platsen.
Det pratas så mycket strunt i den här frågan. Och det går så mycket rykten, den ena säger si och den andra säger så och det ingen ordning över huvud taget. Och en fundering, om jag kan snabbt säga här eftersom vi inte… men alltså det verkar som att man kör med någon slags dubbelspel här, från olika håll. Det går inte att reda ut den här frågan. Men om Olof Johansson är med i den här båtklubben och vet vad de gör och säger får han väl ta hand om det här och se till att vi får bestämda besked. För det är klart är det så att båtklubben inte vill ha bryggorna i Cedergrenska parken då faller ju hela frågan. Och då i så fall såvitt jag kan bedöma måste ju alla vara lösta från alla vallöften, det är klart om de inte vill ha någonting så är det ju ingen som kommer att tvinga på dem det här.
Då får de väl ansöka om att få bryggor från annat håll.
Kristin Eriksson, c
Jag vill betona det går mycket rykten och det pratas mycket. Och det vi har att förhålla oss till, det enda faktum jag har, de fakta jag har på bordet i den här frågan det är att byggnadsnämnden fått in två bygglovsansökningar för utläggning av bryggor i vattenområdet utanför Cedergrenska parken. Om det sen går en massa rykten om att de här kan man lika gärna lägga någon annan stans då ska jag säga en sak som är ganska viktig här. Ett av ryktena här är att man kan lägga de här borta vid Långängen, att där skulle det finnas möjlighet enligt planen. Det är inte sant. Där är det fullbyggt vad det gäller alltså brygga enligt nuvarande plan. Det är inte fullbyggt på vatttenområdet som finns, men enligt plan finns det ingen plats för ytterligare bryggor.
Men om de här två ansökningarna återkallas, så lovar jag att inte behandla dem i byggnadsnämnden.
Olov Johansson, s
Jag står inte här som nån representant för båtklubben. Att jag är medlem i båtklubben betyder inte att jag för båtklubbens talan. Vad jag har sagt är att det är en politisk fråga att försöka lösa såna här knutar, genom att ta fram ett alternativförslag. Och kan man inte ta fram något alternativt förslag då har man faktiskt bara det här förslaget att jobba med – men det tycker jag är ett fattigdomsbevis utav Danderyds politiker att de inte klarar att ta fram ett alternativförslag.
